Mot nya höjder!

Back on track, uppe i sadeln eller som fisken i vattnet som man säger.  Äntligen flyter det på med löpningen igen!  Springandet känns roligt och jag får inte ont!  Halleluja! :-)

I söndags var det ju morsdag. Döm om min överraskning när jag fick en gps-klocka av maken!  Not bad!  Och av älste sonen fick jag rosor och choklad, de yngre hade pysslat, plockat blommor och fixat frukost. Är verkligen sjukt stolt över mina härliga ungar!  They are the best!

Gps-klockan var ju såklart tvungen att testas omgående.  Så i måndags blev det en långtur på drygt 18 km. Sprang lite vilse,  lite fel och sen kom jag rätt och hem igen. 18,4 km. Med snitt fart 6.33 per km.  Känns riktigt ok!

Tisdag tog jag en välförtjänt vilodag och i går var det styrketräning som gällde. Lika nöjd med mig själv varje gång jag genomfört styrketräningen. Det är faktiskt ganska tråkigt men ack så nödvändigt.

Jag tror faktiskt att det är styrketräningen i kombination med att jag nu varvar asfalt/trail och även varvar med lite olika skor som gjort att skadan i knät/benet gått över.  Så,  styrketräning som stärker bål, ben, bäcken och vader kan jag starkt rekommendera.

Idag blev det då åter en tur,  eller egentligen två.  Var sugen på att springa i morse. Men när jag kollade igenom instagram såg jag att trailupptechlöparen lagt ut ledtrådar till en ny skatt (presentkort på naturkompaniet) uppe i spåret i Öxnehaga.  Så då åkte jag såklart dit!  Tänkte ta skatten först och sen springa 5k spåret.  Dock letade jag länge och väl utan att hitta nåt.  Klockan blev mycket och jag gav upp och åkte hem.  Såg sedan att nån hade hunnit hitta den före mig. Skit också.

Efter brunchen som vi tog när jag kom hem igen (klockan hade hunnit bli 11:30 och frukost hade jag inte fixat innan) kände jag dock fortfarande för att springa. När jag sprang runt i skogen i öxnehaga så hade jag ingen koll på hur långt jag sprang och inte heller blev jag särskilt svettig. Så en ordentlig tur var på sin plats!

Det blev samma 10 k tur som jag och Tomas tog i fredags. Den gick dessutom lite fortare idag. Kanske tackvare att jag hade musik i öronen idag?

Idag tog jag mig tid att fota lite längs vägen.  En bit gör längs vackra Vättern.  Denna mycket långa och branta trappa besteg jag. Och då blir man såhär svettig: 

Men säga vad man vill om denna vår,  sol har vi då inte saknat!  Just lovley!