måndag 20 februari 2017

Ormsalva


I morse fick jag syn på denna tub med ormsalva. Den har länge stått i badrummet utan att bli öppnad. Det fick mig att reflektera över hur mycket jag faktiskt använde den i somras. I somras använde jag den inför och efter i princip alla springturer. Vill minnas att både höften, smalbenen och knät fick sin beskärda del av ormsalva.

Men, i takt med att mitt knä blivit bättre och jag samtidigt lagt mer tid på alternativ träning har jag inte haft ont. Jag har verkligen inte ont! Jag tränar nu mer än jag någonsin gjort tidigare, springer ungefär lika mycket som innan knäskadan och därutöver blir det 4-5 olika pass per vecka på gymmet. Och alla smärtor är borta. Visst har jag träninsgvärk då och då, men träningsvärk är verkligen något helt annat än när man har ont pga överbelastning.

Så, det verkar vara som alla säger. Att kroppen tål väldigt mycket träning, förutsatt att det inte blir för ensidigt. Jag vet inte om styrketräningen och yogan gör mig snabbare egentligen. Men om det hjälper mig att kunna springa så mycket och långt som jag vill, utan att gå sönder, då är det definitivt värt alla timmar på gymmet.

tisdag 14 februari 2017

När träning blir mer än löpning

För att hålla motivationen uppe såhär i slutet av vintern. (Vet inte om det bara är jag, men jag börjar bli less på kyla och mörker). Så brukar jag hitta på en utmaning som inte alls har att göra med löpning egentligen. Något att träna på när det är allt för mörkt och kargt där ute. En utmaning som inte har med löpning att göra, men som ändå hjälper mig i min löpning.

Förra året var det att kunna stå på händer. Tyvärr kom det av sig lite. Jag kan hjälpligt stå på händer några sekunder utan stöd, men inte mer än så. Att stå på händer kräver mycket bålstyrka och jag tränade nog för lite core för att bli bra på att stå på händer.

Årets utmaning fortsätter på det temat. Jag tränar en hel del bål, bland annat ser jag till att alltid boka in mig på core-passet på gymmet och yoga och bodybalance innehåller även de passen en hel del bålstyrka. Men att bara träna core för att få en bättre hållning, för att det i sin tur är skadeförbyggande när det kommer till löpning är lite för diffust och omätbart. Jag vill liksom ha ett kvitto på att jag blivit starkare.

Så, årets utmaning har jag precis bestämt mig för ska bli att klara Yoga-posen "Fallen angel".



 En av mina vänner på instagram la upp en bild på denna pose och jag blev genast sugen på att lära mig (inte hon som är på bilden). Enligt henne börjar man i kråkan, sedan sido-kråka och sedan till denna position. Så, jag antar att steg 1 är att lära mig stå i kråkan kontrollerat.


Som ni ser är jag redan där! ;-) Eller inte. Jag är lite för svag i handlederna och jag har inte riktigt fått kläm på hur jag ska få till det, men nu har jag ett tydligt mål, och vet precis vad steg ett är. Och vem vet. När jag lärt mig detta så kanske jag samtidigt tränat upp styrka i armar, axlar och bål för att bättre klara att stå på händer?

Vem vet. Den som lever och följer mig på instagram (@ultraebba) eller här på bloggen lär få se!

måndag 6 februari 2017

Träning, livspussel och en svensk klassiker

Det är så mycket som snurrar i huvudet på mig nu.

Dels är det ju alltid så att i början av året börjar man fundera över vilka lopp man ska springa. Det finns många roliga lopp! Men det är ju en omöjlighet att springa allt. Så det jag hittills vet är att det blir är Trail och mustasch i april, troligtvis Lidingöultra i maj, Ultravasan 90 i augusti och Lidingöloppet 30 i September.



Lidingöloppet hoppas jag verkligen vara i form för när det väl är dags. Jag ska ju springa ultravasan 90 en månad innan, så jag hoppas att jag hinner återhämta mig ordentligt efter det. Det vore kul att göra ett försök till pb på LL. LL sprang jag för första gången 2015, jag fick en fantastisk tid (för mig) 2.49. Det är jag väldigt stolt över och gör jag ett liknande resultat i år är jag mer än nöjd. Men ett PB är ju alltid ett PB...

Och när man då sitter och funderar över lopp och nya PB:n. Då börjar man ju osökt fundera över träningsupplägg.
Förra våren/sommaren var jag i väldigt bra form. I alla fall innan Råda Ultra. För, jag sprang 60 km på 6 timmar och visst hade jag ont, men inte värre än vad som är helt normalt vid så långa distanser. Sedan gick det ju utför med knäskadan efter Hallandsultra (som jag ju ändå klarade på 6 timmar och 10 minuter, 50 backiga km).

När jag kollar tillbaka hur jag tränade förra januari inser jag att jag sprang fler långa turer än jag gör nu. I princip var alla turer minst 10 km. Och ganska mycket backe.

Det borde betyda att jag kanske ska köra fler långa pass istället för många halvlånga som jag nu gjort under en längre tid (pga knäskadan). Nu är ju knä bra igen, Så jag borde klara att hålla längre distanser.

Jag har ju även lagt till en hel del styrketräning också. Och hur den påverkar löpningen vet jag ju inte riktigt. Min förhoppning är ju att jag ska bli starkare och att det i sin tur leder till att jag orkar hålla en bra löpteknik under en längre tid, vilket borde leda till bättre tider på lopp...

Jag tycker det är svårt att få tid med all träning jag vill hinna med. För visst tränar jag för att bli en bättre löpare. Men nu har jag och maken kommit på den brighta iden att vi ska försöka genomföra en svensk klassiker också. Då behöver jag ju förutom att bli en bättre löpare även träna cykling, siming och längdskidåkning och kanske även lite träning för att stärka de muskler jag kommer att behöva i de grenarna.

Träningen i sig tycker jag inte är särskilt jobbig, men man ska ju hinna med allt! Vi har ju tre tonåringar hemma, två hundar och varsitt heltidsjobb.


Kanske får jag fokusera på en sak i taget. Men det är ju så tråkigt! Jag vill ju egentligen göra allt hela tiden. När jag sitter med min träningskalender känns det allt oftare som att det finns för många pass, och för få dagar per vecka. Då försöker jag fundera på vad som gynnar min utveckling bäst. Men hur vet man vad det är?

Jag skulle behöva springa mer backe, dels för att bli starkare i just backar, men även för att att få en bättre löpteknik och aktivera rumpan.

Jag kör en del bodybalance, coreträning och yoga, för att jag tror att det är bra för att hålla mig hel.

Jag tränar även styrka (bodypump) för att det stärker hela kroppen och det bör  vara bra i alla delar av klassikern.

Sedan bör man ju träna lite grenspecifikt också, Jag har simmat ett par gånger och jag tycker att det gått så pass bra att jag nog kan avvakta med det lite grann. Loppet är i juli (Vansbrosimniningen) och med tanke på att jag utan att bli särskilt trött lätt simmar 1200 m nu, bör det räcka med att träna simning i öppet vatten med våtdräkt när det blir mer säsong för det.

Längdskidåkningen är lite trixigare. Vi tänker börja med vansbrosimningen, så skidor blir det inte förrän 2018, men med tanke på att det sällan är snö i de trakter där jag bor, bör ALL träning som går att komma över vara värdefull. Även om det är över ett år kvar tills det är dags. Dessutom tror jag att längdskidåkning är ett riktigt bra komplement till löpningen.

Cyklingen då? Ja, även det är ju bra konditionsträning och med tanke på hur rädd jag fortfarande är för att cykla fort och med fötterna fast i pedalerna bör jag nog ägna mig åt en hel del cykling också under kommande säsong.

Hur får man i hop detta? Missförstå mig rätt, jag känner mig inte stressad över detta. Men med de förutsättningar jag har skulle jag vilja få till det ultimata träningsupplägget.

Ser fram emot nästa veckas avsnitt av Träningspodden. Då skulle de prata om träningsupplägg inför klassikern. Det lär bli ett intressant avsnitt!

Men alla tips tages tacksamt emot! Har du en bra tanke kring upplägg, eller kanske lite erfarenhet? Då vill jag gärna höra!