onsdag 9 april 2014

En hel halvmara!

Igår stod det i planeringen att jag skulle springa 20 km hem från jobbet.
Jag är inte den som bangar min planering i första taget om jag inte är sjuk eller skadad. Så, efter jobbet stack jag iväg. Iförd tajts linne och löparjacka. Hade såklart min löparfrisyr fixad (flätor) och blev kallad för Pippi långstrump av en elev på vägen ut. Men det bjuder jag på. Pippi är en cool tjej, och det är jag med. Så det passar ju ganska bra!

I går hade jag inte kontrollmätt min tur innan jag sprang. Ibland gör jag det för att veta hur långt det kommer bli beroende på vilken väg jag väljer. Men i går körde jag på känn. Den extra svängen längs vägen (jag tog en omväg) gjorde att jag när jag kom hem hade sprungit hela 21.8km. Lite drygt 20 km alltså!

Turen kändes riktigt bra i både ben och psyke större delen av vägen. Fick lite ont i vänster vad efter några km, men jag tuffade på ändå och var väl inget som egentligen störde mig. Någonstans i mitten kändes dock benen väldigt stela. Det kändes inte alls som om jag sprang särskilt fort. Även om jag inte försökte springa fort heller. Jag öste på i en takt som kändes behaglig helt enkelt. När jag springer långpass så är syftet mest bara att klara distansen, om det går sakta så gör det mig inget.

Döm då om min förvåning när jag hemma upptäcker att jag inte bara sprungit min längsta tur någonsin, utan dessutom lyckats springa den lite snabbare än förra gången jag sprang 20 km. Inte mycket snabbare per km, men lite! Medeltempot hamnade på samma som min "Mil-takt" ofta ligger på, nämnligen 6.40 minuter per km.

Man får väl ändå säga att det går framåt med träningen. I dag är jag såklart lite småstel i benen och lite öm i vänster vad. Men det är verkligen ingenting jämfört med hur det förr kunde kännas efter bara en tur på 5 km!

På torsdag föreslog Tomas att vi tar en tur till habo och kör lite backträning i hop. Det kanske inte är en så dum ide. Jag fuskar mycket i backträningen , helt enkelt för att det är så tråkugt och jobbigt. Så lite push av mannen i mitt liv kanske är precis vad jag behöver!

1 kommentar:

  1. Ååååå du e sååå grym!!!!
    Känner hur det spritter i benen av löpsug när jag läser!!! :)

    Går o drar på nåt segt halsont som inte vill ge med sig... Men ååå vad jag vill ut!!!

    Kör hårt!!

    Kram Jeanette

    SvaraRadera