Det har väl knappast undgått någon att jag är kristen? Vad innebär det, rent praktiskt, för mig? För mig innebär det att jag vill vara "Guds förlängda arm" på jorden. När jag ser att någon mår dåligt vill jag på något sätt hjälpa till. Att hjälpa till kan vara att lyssna istället för att fördöma. Att uppmuntra och peppa istället för att vända ryggen till. Jag kanske misslyckas ibland, men detta är i alla fall min strävan och mitt mål!
Det står ganska tydligt i bibeln att vi ska älska vår nästa så som oss själva. Det största budet som Gud har gett oss är att älska varandra. Det innebär inte för mig att jag ska bedöma om någon är värd min uppmuntran. Alla mår bra av ett uppmuntrande ord. Alla mår bra av att få prata av sig när de har behov av det. Min uppgift på jorden är INTE att avgöra om någon handlar rätt eller fel. Min uppgift är att vara ett ljus, en medmänniska.
För några år sedan var det populärt bland kristna ungdomar att bära ett armband där det stod: WWJD (=What Would Jesus Do). Tanken med det var att bli påmind i de vardagliga situationer man möter om att tänka: Vad skulle Jesus ha gjort? Det finns många exempel i bibeln på hur Jesus handlade. Till exempel; När människor stod och ville stena en kvinna för att hon hade begått äktenskapsbrott. Vad gjorde Jesus då? Dömde han henne? Vände han henne ryggen och tyckte att hon förtjänade att bli fördömd? Nej. Han sa till de som stod runt om kring att den som är utan synd, kan kasta första stenen. När ingen kastade någon sten, sa han till henne: Är det någon här som fördömer dig? Hon svarade nej, då sa Jesus: Inte heller jag dömer dig. Gå och synda inte mer. (Enligt den tidens lag var det dödsstraff genom stening för den typen av brott).
Man kan säkert tolka denna händelse på flera sätt. Men min tolkning är (i dag stenar vi ju inte folk som vi tycker gör fel) att man kan likna stenarna som människorna ville kasta på henne vid förtal och fördömanden. Att vända någon ryggen när man tycker att denne gjort fel, att prata illa om den personen och döma denne för något. Det är i mina ögon att kasta sten. Går man då tillbaka till den kristna kärnan: Att vi ska älska varandra. Så blir det tydligt för mig hur man ska hantera situationer som dyker upp. Vem gör inte fel ibland? Vissa fel kan tyckas vara värre än andra, men är det vår sak att avgöra det? Kanske dags att vi börjar se personerna bakom handlingarna. Kanske är det dags att vi börjar bry oss om varandra på riktigt. Kanske är det dags att åter igen sätta armbandet på vår handled: WWJD och verkligen fundera på vad det innebär. Här. I dag. Alltid.
Amen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar