Igår sken solen. Jag hade möjlighet att gå tidigare från jobbet och därmed hinna springa lite i dagsljus. Skyndade mig iväg och började springa "milen" i Öxnehaga (motionsspår). Kom under turens gång på att jag stuckit i väg alldeles för tidigt. Hade nämnligen även planerat att vara med på Team nordic trail träningen kl 18:30 och hade ingen möjlighet att åka hem emellan. Så, jag bestämde mig för att spirnga lite längre. Jag kunde ju inte gärna sitta och och bli både stel och kall i väntan på TNT, likabra att hålla sig i rörelse. Så jag sprang 5:an också, och elljusspåret. Tog det väldigt lugnt och hade väl inte världens bästa krut i benen mot slutet så jag stoppade klockan och gick in i Öxnegården för att värma mig innan TNT. En dryg halvtimme kvar. Kom på att jag både ätit och druckit dåligt innan. Jag och min impulsivitet!
Nåja, det får gå.
När det var dags för korta intervaller med TNT kände jag mig allt annat än pigg. Sega ben, frusen och ganska energilös. Men jag kämpade på ändå. Funderade på varför egentligen. För att jag liksom hade planerat det? Ja, antagligen. Passet var tufft med först 10 stycken 70:20 intervaller (springa 70 sekunder, vila 20). Tuffare än det låter. Sedan lite parövningar och nerjogg. Kände mig ändå rätt ok på väg hem, men efter duschen dippade jag ordentligt. Blev illamående och fick kväljningar. Kände mig trött och matt. Och fick vansinnigt ont i huvudet. Blev nästan rädd att jag höll på bli sjuk. Men, jag tror detta stavas energibrist. Hade ätit dåligt på lunchen också pga att maten nästan var slut när jag kom till matsalen.
Tomas hade ordnat en fantastisk middag. Hamburgare med alla tillbehör man kan tänka sig. Så jag kämpade på med att få i mig. Det tog tid. Men åt nästan hela portionen. Tog sedan en huvudvärkstablett och gick och la mig.
I morse var jag mitt vanliga jag igen. Kände igår att jag nog skulle vila helt idag. Har faktiskt när jag tänker efter tränat varje dag de senaste 2 veckorna så vila är ju verkligen på sin plats!
Men så skiner solen. Temperaturen runt 0 grader och jag blickar ut över Vättern från mitt jobb och tänker: Åh vad härligt det skulle vara med en spirngtur!
Gårdagens vedermödor redan glömda uppenbarligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar