torsdag 29 oktober 2015

Långdistans

Jag facineras oerhört av hur kroppen och sinnet fungerar. Jag är så tacksam att jag hittat löpningen för jag lär mig så mycket om mig själv genom att springa.

Jag har lärt mig att när kroppen skriker sluta och jag bara vill ge upp så går den känslan faktiskt över. Bara nån kilometer senare kan krafterna var tillbaka och jag orkar springa mycket längre.

Jag har lärt mig att huvudet spelar en många spratt vid en lång springtur. Man känner alla sorters känslor: Glädje, trötthet, ilska, irritation, eufori, uppgivenhet och allt däremellan.

Löpning är ett väldgt bra sätt att lära känna sig själv; hur man reagerar på motgång och hur euforiskt glad man kan bli över att höra en speakerröst vid målet på ett långlopp.

Det är väldigt inspirerande och en av de saker som gjort att jag fastnat vid just långdistanslöpning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar