torsdag 22 september 2016

Nytt besök hos sjukgymnasten

Idag hade jag ÄNTLIGEN tid hos sjukgymnasten igen. Ja, tålamod är inte min starka sida och att inte veta om jag skulle våga testa springa eller inte har nästan drivit mig till vansinne! Jag har ju egentligen inte haft ont den senaste tiden. Men efter längre cykelturer och längre promenader har jag känt ett visst obehag i benet och runt knät. Det har dock helt försvunnit efter jag avslutat aktiviteten. Jag har tolkat det som att jag nog inte är helt bra än och bör avvakta löpning.

Idag var det då dags för besök igen. Sjukgymnasten undersökte igen knä och höfter i alla möjliga vinklar och kontaterade (en smula frustrerande) att allt verkar bra! Han lyckades ju inte provocera fram någon smärta alls i något läge! Det var nästan så jag önskade att det skulle hugga till eller så så jag kunde få ett svar på vad det är som är fel.

Men nej. Ingen smärta. Vilket ju i och för sig är jätte bra. För eftersom sjukgymnastens bedömning nu var att det inte är någon skada på meniskerna, korsbanden är perfekta osv. Så får jag testa springa. Jag får springa!! Kan knappast tro att det är sant. Jag har nog blivit lite rädd efter ultravasan. Den smärtan jag hade då vill jag inte uppleva igen. Jag blev på riktigt livrädd för att jag hade haft sönder någonting på allvar. Så rädd och övertygad om det att jag nog har tagit det precis så lugnt som jag borde. Jag har cyklat ganska mycket. Ja. Jag har styrketränat och crosstrainat och även kört några pass SUP (stand up paddle board) men det har inte varit i närheten av att belasta knän osv så mycket som jag brukar.

Att det där obehaget kommer i knät kanske är psykosomatiskt? Det sa inte sjukgymnasten, men jag undrar om han inte tycker att jag är lite inbillningssjuk. Han vet ju inte att jag inte brukar söka vård förrän jag i princip är död.

Jag frågade även om smärtan jag känner i det andra knät i samband med cykling. Det trodde han berodde på att klossarna på skorna eventuellt sitter fel och möjligen att jag har fel höjd på sadeln. Det är ju lätt att åtgärda så det tänker jag inte oroa mig så mycket för.

Nå väl, jag frågade även om vad han tror om kinesiotejp. Han verkar mena att både sådan tejp och stöd för knät som te x rehband är lite åt "placebo effekts hållet". Man känner att det sitter något på knät, som gör att man tar det lite försiktigare. Typ.

I övrigt löd väl domen att jag är instabil i knän och höfter. Mycket märkligt eftersom jag upplever att jag har bra balans. Men jag håller med om att när jag skulle göra enbens knäböj där hade jag svårt att hitta balansen. Kanske var jag lite nervös? Eller så är jag instabil?

Tills nästa gång ska jag i alla fall träna knäböj med gummiband runt knäna och pressa ut knäna åt sidorna. De får inte falla innåt. Och jag ska testa att springa. Fortsätta jobba på att springa med ett bredare löpsteg och varva med gång och ta korta distanser i början.

och så tejpade han mitt knä med sporttejp. Det känns stabilare än den tidigare tejpningen med kinesiotejp. Vet inte om han tejpade för att jag frågade eller om han trodde att det skulle hjälpa på nåt vis.

Jag antar att jag borde fortsätta styrketräna, även om han inte sa det. Men oss emellan. Jag har ledsnat rätt rejält på programmet jag kör. Kanske fortsätter jag lite till, men sedan ska jag nog köra lite mer löpspecifik styrketräning.

Men sammanfattningsvis. Ikväll blir det en springtur!!!

2 kommentarer:

  1. Jag blev lika glad som du! Testa och va lite försiktig i början! NJUT!!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Löser att vara försiktig. Men bara att få testa gör mig överlycklig!! Tack fina för att du bryr dig!

      Radera