lördag 2 maj 2015

Lopp

Jag vill springa lopp! Jag gillar inte att pressa mig tills jag spyr och jag blir egentligen stressad av tidtagning. Men jag vill springa lopp! Märkligt?

Nej, inte egentligen. För anledningen till att jag vill springa lopp är inte att jag ska få en så bra tid som möjligt. Det handlar om något helt annat. Nämligen om att få en inspirationsboost i löpningen. Ett lopp omgärdas av många trevligheter. Till exempel är det ofta gemensam uppvärmning innan man sätter fart, vilket höjer peppen enormt. Sen brukar det vara folk som står längs vägen och hejar på, och det är ju alltid väldans trevligt. Jag vet inte hur det är för dig, men när jag springer mina egna rundor är det sällan någon står och skriker "kom igen då!" "Heja!""Looking good!" (det senaste från tjejmilen i New York).

Och även om jag vet att jag inte har en endaste liten chans vare sig till pb eller någon bra placering så är och förblir lopp-springandet ett mycket roligt sätt att springa.

Jag säger ofta att det bara är för att jag vill ha en medalj, och det är ju såklart så att lopp som INTE delar ut medaljer till alla som slutför loppet står inte så högt på min lista över lopp jag vill springa, men det är inte BARA för medaljen. Det är också ett kvitto på att jag klarat av just den utmaningen. Första gången jag sprang en halvmara (Göteborgsvarvet 2011) kände jag verkligen att WOW, Jag GJORDE det! Och, jag har en medalj som bevis på det!

Tror att det kommer bli lite samma sak när jag springer min första marathon. Jag har sprungit distansen tidigare, men det känns inte riktigt som om jag sprungit maraton förrän jag har bevis på det med en medalj och en sluttid.

Jag menar, när jag pratar om löpning med någon annan intresserad så är ju inte de som så intresserade över att höra om senast jag sprang en mil eller  för all del 4 mil. Då är det lättare om man kan hitta gemensamma upplevelser som till exempel olika lopp man sprungit. Till exempel kom en tjej i team nordic trail förra veckan med en "fjällmaraton sälen" tisha på sig! och då var ju snacket genast i gång: Sprang du också då? Vilken distans? Var det första gången? Ja, visst var den backen kämpig? osv.

Så visst finns det mycket mer än en bra sluttid som motiv för att springa olika lopp! Just nu riktigt kryper det i kroppen efter att springa ett lopp. Vi är redan inne i maj och jag har inte sprungit ett enda i år än! Tiden bara rullar på och vi har fullt upp hela tiden och rätt vad det är så har flera intressanta lopp redan varit.

Jag hade gärna sprungit Munkatigens trail run, men det blev inte av pga att maken var skadad så att han inte kunde springa och då ville inte han att jag skulle springa heller. Samma helg gick även Womens health half marathon i Stockholm och även Landsjön runt (som jag ju sprang förra året). Men när Munkastigen inte blev av så kom jag mig inte riktigt för att anmäla mig till nåt annat heller.

Sen har vi skaffat hund och han kan ju inte lämnas ensam så logistiken att komma iväg på lopp har också försvårats lite.

Idag gick även Friskis halvan här i Jönköping. Den sprang jag förra året och det var ett trevligt lopp (även om jag nästan kom sist!) men i år kostade det 550 kr att springa och jag tycker ärligt talat att det är väldigt dyrt för ett så litet och okänt lopp. Så, nån friskis halva blev det inte heller.

Men, nu är jag i alla fall äntligen anmäld till ett lopp! ÄNTLIGEN! Det är Vilden xtrail som går över Tabergs topp. Ett lokalt lopp det med men verkar väldigt roligt och utmanande! Stora delar av banan är off trail och ja, man ska över Tabergs topp! Så några höjdmeter får man nog räkna med. ;-). Det är två veckor kvar i dag och distansen kräver egentligen inga extra förberedelser, så jag planerar att köra på som vanligt och sen se hur det går.

Det finns så oändligt många fler lopp jag skulle vilja springa också. Jag är inte helt och hållet insnöad på trail, även om jag älskar den typen av löpning, så lite stadslopp skulle också sitta fint! Nångång vill jag till exempel springa Stockholm Marathon, Lidingölopet, och kanske nån stadsmara utomlands.

Men inte i år. I år planerar jag för att springa Fjällmarathon Sälen igen, men denna gång hela distansen, det vill säga 42 km. Sen blir det väl Äppelloppet i september (ett litet lokalt träligt lopp på knappt 5 km i kaxholmen) och sen får vi se. Är lite sugen på till exempel DN-loppet, Kullamannen, eller nåt annat. Vi får som sagt se. Augusti blir hur som helst ganska fullspäckad med löpning även utan allt för många lopp. Första veckan i augusti ska jag och maken nämligen till Kebnekaise och springa där (inget lopp, bara som det faller oss in på egen hand). Sen blir det "På spåret" med ett gäng traillöpare från trakten i mitten av augusti (vi tänker springa längs gamla järnvägen från Jönköping till Ulricehamn) och sen blir det ju som grädde på moset Fjällmaraton Sälen sista helgen i augusti.

Ja, vad säger man? Så många lopp! Så lite tid!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar