Tomtetåget here I come!

Vet inte om jag berättat att jag och Tomas ska springa Tomtetåget i December? I alla fall, Tomtetåget är ett springevent som går ifrån centrala Jönköping till Visingsö allt som allt 45 km (ja, vi tar färjan till ön, simning ingår inte! ;-)). Väl framme på Visingsö checkar vi in på hotellet och äter ett härligt julbord. Låter väl inte så dumt?

Rekommendationen på hemsidan för att veta om man klarar att hänga med är att man kan springa 25 km med ca 6.0 min per km i snittfart. Tidigare har detta känts lite tufft och en smula oöverstigligt. Men med den senaste tidens resultat så vågade jag faktiskt anmäla mig. Under tågets gång ingår planerade pauser och efter ungefär halva v'ägen delas gänget in i olika "fartgrupper" den långsammaste gruppen ska hålla ungefär 6:30 fart. Känns faktiskt som att jag kommer klara det.

För, hör nu mina vänner, idag kunde jag inte låta bli att springa till jobbet (trots att jag har TNT-träning ikväll) då jag ju kolat ut en ny väg som jag kan springa till jobbet. Denna väg går inte längs Vättern utan istället förbi två mindre sjöar; Munksjön och Rocksjön.

Tidigt i morse gav jag mig av. Det var kolsvart ute och tanken slog mig att det kanske skulle varit bra med en pannlampa. Men jag struntade i det denna gång. I och för sig går en längre bit i början av turen längs oupplysta landsvägar, men de är inte så förärligt trafikerade så jag tänkte att det nog går bra ändå. Det gjorde det också. Det var faktiskt riktigt skönt att springa där i mörkret, ensam med mina egna tankar. När det däremot kom en mötande bil var det förståss lite tricky. Jag blev nästan bländad av strålkastarna och då kändes det lite som att springa i tomma intet, men tack och lov så bländade nästan alla bilar av helljuset i alla fall. Blev faktiskt positivt överraskad av det. Skönt med bilister som förstår att ett helljus verkligen gör en blind ett tag och, dessutom, så är ju det faktum att de bländar av en bekräftelse för mig att de har sett att jag springer där (och ja, jag hade såklart reflexväst på).

Det som är skönt med att springa till jobbet är att det backiga partiet kommer ibörjan, när jag fortfarande är pigg i benen. När jag kommit fram till stan visste jag inte exakt hur jag skulle springa, chansade lite (har oerhört svårt för att komma ihåg gatnamn) och kom nog inte riktigts om jag tänkt mig när jag planerade vägen. Men fram till skolan kom jag tillslut och klockan stannade på ganska exakt 23 km. Den nya vägen innebar alltså en omväg på 7 km. Intressant det där. att jag liksom gör om min väg till jobbet för att det ska bli längre, när jag redan har 16 km dit den närmsta vägen. Det hade varit fullständigt otänkbart för bara ett år sedan!

Så till farten då. Nu har jag ju inte hunnit synka klockan ännu men snitttiden kan jag kolla ändå. Så resultatet: 23 km löpning med en snittid på 6.06 minuter per km. Detta direkt på morgonen, med ombyte packat i ryggsäcken och med bara en ägglatte i magen.

Jo, jag är nöjd. Och jag vågar nog tro, på riktigt nu, att jag kommer att klara Tomtetåget.