söndag 19 oktober 2014

1 mil var tredje timme

Genom en av ledarna för Team nordic trail blev jag inbjuden till ett event på Facebook. Eventet anordnades av ett par som driver en hemsida som heter Pace on earth. 

Eventet gick ut på att man under 24 timmar skulle springa en mil var tredje timme! Med början vid midnatt den 18 oktober. Jag var ytterst tveksam först. Men Tomas bestämde sig fort för att göra ett försök. Jag tyckte nog att det hela kändes lite väl improviserat. Jag menar, ska man göra en sån grej, då ska man ju ha laddat ordentligt innan både med träning, mat och sömn och inte minst mentalt.

Så, jag tänkte verkligen inte ställa upp först. Men. Lite spännande lät det ju och så sent som på fredag kväll bestämde jag mig för att i alla fall göra ett försök och springa 3 av intervallerna. Att däremot offra en hel natts sömn kändes däremot inte aktuellt. Jag har känt mig både låg och trött i veckan så min plan var att sova tills jag vaknade, och, om jag var vaken springa 9-intervallet (intervallerna gick kl 24, 03, 06, 09, 12, 15, 18 och 21) och sedan minst två till av de efterföljande.

På lördags morgonen vaknade jag strax efter kl 8. Med sprängande huvudvärk och värk i mina båda axlar (mycket arbete vid datorn och stress ger mig smärta i axlarna). Har nog aldrig i hela mitt liv knöt mig så oinspirerad till just löpning. Men, när jag klev upp höll Tomas som bäst på att svida om till löparkläder för att springa sitt tredje intervall (han sprang kl 24 och 03, men mäktade inte med kl 06). Han föreslog Hallbymilen. Så, trots huvudvärk och trötthet bestämde jag mig för att göra ett försök. Tog en ipren och så gav vi oss av. Vi sprang väldigt lugnt, stannade och tog lite bilder och de sista kilometrarna drog jag faktiskt ifrån Tomas! Otroligt inspirerande! För det är alltid han som drar ifrån mig annars!

Efter Hallbymilen hade huvudvärken och värken i axlarna helt försvunnit och jag var betydligt piggare än innan. Så jag bestämde mig för att köra även nästa intervall. Innan vi gav oss av för andra gången åt jag en rejäl laddning scrambled pancakes med jordgubbar och grädde och två muggar kaffe. Det borde väl göra susen tänkte jag!

För mitt andra och Tomas fjärde intervall valde vi att pka och testa milen i ullsjö, som är en ny mil för oss båda. Den lät i alla fall lovande på beskrivningen: 10 km i mjukt kuperad terräng genom skog, på grusvägar och fina stigar. Jag gillade faktiskt detta spåret. Det var ganska snälla backar och inte en enda mördarbacke. Det man kan säga som inte är till spårets fördel var väl att det var väldigt blött. Blev blöt upp till knäna efter den turen! Dessutom var det inte 10 km. När vi var tillbaka där vi började visade min gps på 8,9 km. Hmm, blev till att ta ett litet extra ärevarv för att komma upp i 10 km!

Efter den turen var VÄLDIGT taggad på att fortsätta! Endorfinerna fullkomligt sprutade runt i kroppen och jag kände knappast alls av att jag faktiskt sprungit (i form av trötthet eller ömma muskler alltså). Så, såklart körde jag på ett intervall till! Innan vi stack åt vi hemmagjord glutenfri pasta och kyckling i gräddsås. Jag hann även laga till en sats nöt-choklad-kokos-bollar som jag ställde in i kylen för att ha till kaffet efter tredje intervaller.

Det tredje intervallet blev i Norrahammar (milen vid Åsabadet). Detta spår sprang vi för första gången förra söndagen och då tyckte jag det var ett väldigt jobbigt milspår. Men inte igår! Vi höll ett lugnt tempo och jag njöt faktiskt av hela turen. Tomas däremot började känna av att han inte sovit just något på natten och han hade även besvär med smärta i ryggen. Så han lät mig löpa i förväg så tog han det ändå lite lugnare.

Visst var jag lite trött efter den turen, men jag kände faktiskt att jag hade mer att ge. Målet var ju att klara tre intervall och det hade jag ju gjort, men nog skulle jag väl ändå klara ett till? Ganska snabbt bestämde jag mig för att köra 18-intervallet också. Laddade denna gång bara med kokosbollar och kaffe. Kom på det när jag vid 18-tiden sprang i väg, att det kanske hade vart smart att äta lite mer och framförallt dricka något anan än kaffe innan?

Nåja, detta intervall sprang jag själv. Tomas mådde dåligt av för lite sömn och smärta i ryggen så han valde att stå över detta pass. Jag tog då den "enkla" bankerydsmilen. Den innehåller nästan inga backar och är en runda jag normalt springer PB på milen på annars. Denna min sista il för dagen kändes helt ok, särskilt med tanke på att det var mil nr 4. Lite segt och lite tråkigt att inte springa med Tomas, men det kändes ändå bra. Väl hemma igen var jag mycket glad och nöjd med dagen.

Från att ha startat dagen med huvudvärk och smärta och trötthet utvecklade sig dagen till att jag sprang en mil längre än mitt uppsatta mål och dessutom var jag inte särskilt trött! Det enda jag kände i går var hunger och lite kramp i ena vaden! Helt galet!

Så kvällen avslutades med soffhäng, mysmat och Lindor kulor framför "Så mycket bättre".

Behöver jag säga att jag definitivt planerar att göra om detta igen? Nästa gång ska jag vara mer förberedd och satsa på att springa alla intervall mellan kl 06-21. För nej, jag tror att det faktum att jag klarade av intervallerna så bra var att jag sovit en hel natt innan. För Tomas gick det väl också ok (han sprang faktiskt 6 mil) men han var mer sliten och jag tror nog att sömnen i detta fall gjorde hela skillnaden.

Så, för att summera dagen: dagen bjöd på mycket skogslöpning (nice!) och mycket kvalitetstid med maken. Barnen fick dock klarar sig ganska mycket själva igår, men det gör de ju, de är ju faktiskt ganska stora nu.

3 kommentarer:

  1. Låter jättekul! O extra kul att göra det ihop med mannen! <3
    Är så impad över dina löpar-framsteg! Jättekul att följa din framfart!!

    Kram på dig o kör på!!

    SvaraRadera
  2. Läste på paceonearth:s hemsida o dåg att både du o mannen vunnit priser! GRATTIS!!
    Vilken uppmuntran!! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja! TÄnki att jag vann ett par sportglasögon! Länge velat ha ett par men inte prioriterat att lägga pengar på just det!

      Radera