Den största anledningen till att jag bestämde mig för detta är att trafikläget i Jönköping är rent bedrövligt just nu. Alla vägar förbi eller genom stan är blockerade av diverse vägarbeten och köerna är låååånga. Inte direkt en avstressande aktivitet att ägna sig åt att ta sig igenom där efter en lång dag på jobbet.
Dessutom ville jag se hur kroppen reagerar på två lite kortare pass per dag. Och så blir det ju ett bra sätt att få ihop många kilometer i benen utan att det blir för slitigt.
Sagt och gjort.
Måndag: Pigg och glad, sprang i mina gamla New balance "barfotaskor". Jag hittade dem när jag letade efter några skor som funkar på asfalt och inte är totalt utslitna, hade glömt att jag hade dem! Så de var inte så slitna. Funkade förvånandsvärt bra att springa båda vägarna i dem. Inget ont. Bra flyt i steget. Och att bara springa drygt 8 km går ju så fort att man knappt hinner bli trött. Träffade min före detta chef också och stannad eoch pratade lite med henne. Hon är saknad på jobbet!
På vägen hem trodde jag att jag skulle känna mig lite stel första kilometern eller så men det kändes faktiskt inte som om jag redan sprungit den dagen. Bra flyt även tillbaka till bilen alltså. Även om det var sjukt varmt! 27 grader, mest sol och inget vatten. Stannade vid Vätterstranden och blaskade av mig lite. Skönt!
Tisdag: Pigga ben även denna dag. Inget ont nånstans, till att börja med, men, sprang denna dag i mina ganska nya Altra Torin. Inte bra. Fick ont nästan direkt, smärta i vänster fot längs med fotvalvet och upp mot den inre fotknölen. Kändes lite bättre efter ca 3 km, men obehag kvarstod och jag var öm i foten även under dagen. Lite mera moln på morgonen, vilket var skönt. För det var ganska varmt i luften, runt 18 grader redan kl 7. Denna dag sprang jag på min chef från mitt förra jobb i Nässjö! Lite otippat att springa på honom vid Elmia, stannade och pratade lite med honom, jag är en obotligt social person, tydligen!
På hemvägen hade jag tejpat foten. Det hjälpte och jag kände nästan inte av smärtan i foten alls. Hade tagit med vätskeblåsan till ryggsäcken idag och kunde därför dricka längs vägen. Det hjälpte nog till att hålla energin uppe, för det var runt 25-26 grader även denna dag. Kände mig inte stel heller. Blev faktiskt lite förundrad över det. Men lite orolig för hur det var med min fot.,.
Onsdag: Idag behövde Tomas ha bilen, så jag bestämde mig för att springa hela vägen till jobbet istället för fram och tillbaka. Jag ville inte springa i mina altra torin igen (såklart) och hade lite träningsvärk i vaderna så barfotaskorna kändes inte som ett alternativ heller. Valet föll på mina gamla altra intuition. Det funkade ok, men eftersom de är totalt nernötta längs ytterkanten av sulan tippar foten lite utåt i varje steg, vilket gjorde att jag fick ont längs fotens yttresida. Energin var det däremot inget fel på. Pinnade på i lugnt och behagligt tempo, njöt av den vackra naturen omkring mig (älskar verkligen min stad! Jönköping med omnejd är så otroligt vackert!) och lyssnade på min favoritspellista på spotify. Idag stannade jag dock inte och pratade med någon.
Torsdag: Dels på grund av skobrist (jag har köpt nya skor, ett par Hoka one one Clifton, men var lite osäker på om de var rätt i storleken så jag ville inte chansa och springa i dem om jag inte var säker på att jag ville beålla dem) och mina gamla nötta skor, eller de jag får ont av kändes inte heller som ett alternativ. Dessutom hade jag fortfarande lite ont i vänsterfoten. Så. Om än något motvilligt tänkte jag om och tog bilen hela vägen till jobbet, Var trött och energilös större delen av dagen. Fick dock mycket gjort vilket säkert bidrog till tröttheten. Åkte hem, fixade middag, gick ut på en skogspromenad med hund och dotter, men kände mig alltjämt irriterad. Lite låg till och med. Bestämde mig för att Yoga lite istället för en springtur, kanske det skulle ge lite energi? Det var ganska skönt, men eftersom diverse barn kom och gnällde om än det ena än det andra och hunden attackerade mig med viftande svans och pussar (han trodde väl vi skulle leka när jag låg på golvet) blev det inte direkt någon egen lugn stund. Konstaterade här att jag behöver en egen stund varje dag. Transportlöpningen ger mig ju det helt automatiskt, en springtur innan jobbet väcker kroppen och fyller mig med energi och jag hinner tänka på dagen och förbereda mig för dagen som kommer. På hemvägen hinner jag bearbeta dagen som gått och släppa jobbet tills jag kommer hem. Tror faktiskt att det var för att jag inte fick någon sådan tid igår som gjorde att jag var stressad och på dåligt humör. Det är en intensiv period på jobbet just nu.
Fredag: Idag testade jag mina nya Hoka one one clifton. Har varit i valet och kvalet om jag skulle behålla dem eller ej. Testade dem på löpband i affären, tyckte de kändes bra. Fick hem dem och då tyckte jag de kändes stela och ganska stora. Men efter mer provande och lite rundfrågningar på nätet bestämde jag mig för att behålla dem. Första kilometern kände jag ju efter alldeles förfärligt. Tyckte att det klämde lite i lilltån och kände av smärtan från fotvalvet som började när jag sprang i altra torin. Men efter någon kilometer kände jag faktiskt inte av något sånt. Jag föll in i lunken och sprang på. Skorna gav väl ingen jätte skjuts, kändes inte direkt lätta och snabba. Och jag är inte helt hundra på att jag gillar den kraftiga dämpningen. Men, idag sprang jag ju 8 kilometer. Det är inte det skorna är till för, De ska ju vara bra på riktigt långa ultrapass, så vem vet, efter 45 kilometer, när det är 45 kilometer kvar så kanske man uppskattar den rejäla dämpningen riktigt mycket! Det är i alla fall vad jag hoppas. Jag planerar att testa skorna riktigt ordentligt den 4 juni, på Råda 6-timmars. Efter det borde jag kunna komma med en mer uförlig rapport om vad jag tycker om Hoka.
På hemvägen gick det om möjligt ännu bättre än till jobbet. Bra flyt i steget och förutom lite besvär med magen den 3:e kilometern (magmusklerna liksom krampade) gick det bra. Dock regn och jag var klädd för oregnigt väder så att säga. Men man känner sig ju lite cool när man springer i tisha och kjol och rygga och möter folk som stirrar på en med sina regnställ och huvor uppdragna så att bara nosen och ögonen syns. ;-)
Over and out!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar