lördag 20 juni 2015

Tid för återhämtning

Den senaste tiden har jag känt mig trött. Inget riktigt flyt i löpningen och allmänt trött för övrigt också.  Det är inte likt mig.  Jag brukar vara full av energi och lätt kliva upp kl 5 för att springa en mil.

Såklart har jag funderat på vad detta beror på. Säkert kan det vara att jag rent allmänt behöver semester. Det har varit mycket på jobbet den senaste tiden och så här sista veckorna innan semestern drar i gång är vi nog alla lite trötta.

Men när det kommer till löpningen tror jag inte att ser är hela sanningen.  Efter Göteborgsvarvet hamnade jag i någon slags euforisk springa fort mentalitet. Plötsligt kände jag att jag kanske faktiskt kan bli snabbare!  Vilket har gjort att jag fokuserat mer och mer på km-tiden på mina pass än på hur det känns i kroppen. Mina långa lugna turer som enbart syftat till att rensa huvudet på tankar och få ny energi har uteblivit helt. Även om jag sprungit långt och långsamt har jag inte lyssnat till hur kroppen mår för dagen utan bara kört på.

Jag vet ju så väl att jag mår som bäst och trivs som bäst med att springa när farten och distansen inte spelar nån roll.  När jag bara springer så länge jag orkar och njuter.  (Dock såklart inte alla pass men ett par i veckan i alla fall!).

Så, en sån tur blev det idag. Tomas föreslog en gemensam tur men jag sa direkt nej. Jag behöver mina ensamturer också.  Så, efter 12 lugna och behagliga km var jag tillbaka på banan igen.

Back to basics. Återhämtning behöver inte alltid vara vila.  Det kan mycket väl vara en springtur där du följer känslan i kroppen och låter tankarna löpa fritt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar