söndag 8 mars 2015

Mer om löpteknik

I mitt förra inlägg konstaterade jag att det fanns lite i övrigt att önska när det gäller mitt rörelsemönster när det kommer till armarna.

Efter det har jag fokuserat på att ha rätt hållning och rätt armpendling under mina löpturer. I början kändes det väldigt bakvänt. Så som det mesta när man ändrar något invant mönster. Så den första längre turen fick jag ganska ordentligt ont i yttersidan av axlarna. Men det har snabbt blivit ett mindre och mindre problem ju mer jag jag springer på det viset. Försöker alltså att slappna av i axlarna samtidigt som jag har en atletisk hållning, med armarna böjda i ca 90 grader och pendlande parallellt med kroppen. I den atletiska hållningen (ja, viss låter det tjusigt??) ingår också att försöka hålla bäckenet uppåt, alltså inte i lätt framåt böjd ställning. Jag har inte tänkt på varken fart eller kadens alls.

När jag sedan har analyserat mina träningsdata (med min suunto ambit klocka med pulsband sammanställer klockan en massa data under vare löptur) tycker jag mig skönja ett mönster. Kan ni gissa vad?

Jo, för det första har jag en lägre puls än när jag inte fokuserat på armpendlingen. Innan jag började tänka på detta låg min snittpuls ungefär mellan 150-160 under lätta långa pass. Under passen med fokuserande på tekniken har pulsen legat på drygt 140 (snittpuls). Men jag har ändå haft ungefär samma takt (minuter per kilometer)! Det måste ju betyda att jag spar energi på det viset! Hjärtat måste ju uppenbarligen inte jobba lika hårt!

För det andra har jag märkt att min kadens automatiskt blir högre vid rätt armpendling. Kadens är alltså ett mått på hur många steg man tar per minut. En kadens på ca 90 (= ca 180 steg i minuten) är bra främst i skadeförebyggande mening. Med små steg blir inte belastningen på lederna lika stor som vid längre steg.

Med rätt armpendling har min kadens legat på mellan 75-79 (vilket ju närmar sig mitt mål på 180 steg i minuten), mot ca 60 innan jag började detta experiment med armpendlingen.

Min man tycker att jag läser in för mycket i dessa data på för kort tid. Att jag analyserar mina träningsdata för mycket. Men jag tycker det är så intressant! Och inspirerande! Tänk att en liten justering i tekniken kan göra att jag mitt hjärta inte behöver jobba lika hårt! Det borde ju betyda att jag har kapacitet för att springa båda längre och fortare än vad jag gör i dagsläget! Det tycker i alla fall jag är ganska inspirerande.

Nu är mitt största bekymmer att jag åkt på en ordentlig förkylning. Kanske är det därför jag kommit mig för att blogga lite igen. Lider av springabstinens och när jag ju inte kan springa får skrivandet om att springa bli ett substitut.

Over and out.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar