Förkylt!

Det här med att tänka sig frisk, som många förespråkar. Det fungerar inte. Jag blir faktiskt uppriktigt förvånad när jag själv blir sjuk. För jag har någon slags övertro på mitt eget immunförsvar och jag blir aldrig sjuk. Tror jag. Så om detta med att tänka sig frisk skulle fungera, då skulle ju jag aldrig bli sjuk. 

Nu har jag då haft årets förkylning. Med facit i hand brukar jag ju åka på nån släng med förkylning på våren, så jag borde ju inte bli så förvånad. Men likväl blir jag fruktansvärt irriterad! Jag har inte tid eller lust att vara sjuk, kanske därför som jag så intensivt förnekar för mig själv att jag kan bli sjuk. 

Nu har jag varit ordentligt förkyld i ett par dagar, och jag ska väl inte gnälla, för jag mår redan bättre. Men två dagar med feber får en verkligen ur gängorna. Mest frustrerande är det ju att det slår till precis när man kommit i gång med träning och sund kost. Men kanske beror det på att jag i vanlig ordning tar i så det spricker. Jag blir så hög på träningsendorfiner att jag liksom inte vet när jag ska låta kroppen vila. 

Kanske därför som kroppen reagerar med fökylning och feber så jag blir TVUNGEN att vila. 

Nu återstår bara att fundera ut hur jag ska komma igång igen. Tänkte börja med en lättare promenad till ICA i dag. Sonen fyller 10 år i morgon och han förväntar sig nog en tårta, eller så. Sen får jag se lite. Egentligen vill jag köra lite styrka imorgon, borde väl gå bra om jag tar de lite försiktigt? Alternativt kan jag kanske köra lite yoga. På torsdag får det bli promenad igen och på fredag borde jag ju definitivt kunna köra lite redig styrka. Ja, så vilar jag i helgen. 

Så, det är planen för nu. I väntan på nya inlägg bjuder jag här på ett par härliga vårbilder som jag tog under enlångpromenad i helgen. På återseende!