måndag 21 november 2011

Ny förälskelse

Behöver jag säga mer?


Dessa handdukar skulle komma VÄL tíll pass i vårt nya badrum (om det nu någonsin blir klart)

Det finns härliga handdukar och gästhanddukar också...


Eller varför inte i RÖTT?! Love it!


I detta bäddlakanset skulle mina sömnproblem för alltid vara över. Just Loveley! Undrar om maken håller med?

Eller dessa koppar (finns hur mycket fint som helst i denna serie)! Ja, jag tror allt att mitt förra favvo märke (green gate) har fått lite competition! Och märket är förståss Pip-kollektion. ;-)

söndag 20 november 2011

Helgen snart över



Jag önskar jag kunde vila. Liksom bara lägga mig ner och inte göra någonting alls.  Men det tar ungefär 3 sekunder så är jag på benen igen och slår in paket/ kollar webshoppar efter julklappar/ virkar lite på en mössa (som f.ö. kommer bli totalt misslyckad)/ lagar middag/ bakar eller ger min man lite massage. Tänk om jag bara kunde strunta i att göra så mycket? Jag blir alldeles för rastlös av att sitta still.

När jag ska ta det lugnt och dricka en kopp kaffe så händer det inte allt för sällan att jag häller upp koppen och medan jag plockar fram något tilltugg så hinner jag glömma mitt kaffe och påbörjar något annat. Så står kaffet där och blir kallt.

Eller ta mitt pysslande. Jag har inte mindre än 5 olika stick/virk-projekt i gång. Men jag tappar liksom motivationen för något och sen när andan faller på börjar jag på något helt annat.

Vad tyder detta på? Har jag för mycket energi eller för lite ro?

Måste lära mig att vila. Hur gör man det?

I kväll ska i alla fall maken på bio och då tänker jag sitta och titta på en romantisk komedi. Helt själv och utan att "blippa" med min iphone. Så, all ni Wordfeud -vänner out there, jag kanske inte lägger några ord mer i kväll!

lördag 19 november 2011

Fudgebakelser

Förra veckan testade jag att göra fudgebakelser. Det lyckades inte. Så, därför fick ni inget resultat se! MEN i dag (och med handen på hjärtat så påbörjade jag projektet i går) lyckades jag! Jag penslade insidan av små muffinsformar med 70 % smält choklad. Lät stelna i kylen, penslade lite igen och lät stelna. Penslade ännu lite mer choklad i dag, lät stelna och SEN pillade jag ur chokladen ur formarna. För att vara helt på säkra sidan att de skulle hålla sig kalla så ställde jag in dem i frysen medan jag kokade fudgesmeten.

Fudgesmeten gör du som följer:

Koka i hop 3 dl grädde, 3 dl socker och 1 dl sirap till ca 115 grader. Därefter drar man kastrullen från värmen och rör i 100 g 70% choklad och 50 g smör.

Sen kommer det kluriga. Man måste vänta. Vänta och vänta på att fudgen svalnar. Det var här jag misslyckades förra veckan. Mitt tålamod tog slut och jag väntade inte tillräckligt länge på att smeten skulle svalna.

Men i dag var jag beredd på att vänta så när smeten äntligen blivit ganska kall hällde (eller rättare sagt föste) jag ner den i en sprits och spritsade smeten ner i chokladformarna. Detta var en ganska så ansträngande sysselsättning. Fudgen är rätt trögflytande så jag tog i för kung och fosterland! Men ner i formarna kom den, tillslut. Sen dekorerade jag med en lite chokladpastill.



Ja, dessa är jag ganska så nöjd med. Provsmakning blir det dock inte förrän om en dryg vecka. Detta är nämligen en av de godsaker jag tänker bjuda på på House of Lola visningen jag kommer att ha den 29 november.

Hoppas de smakar! För det var lite pyssel att göra dem!

PS. Jag förvarar de såklart i frysen, så de ska vara fräscha den 29:e! D.s.

torsdag 17 november 2011

Stressad... Eller?

Den senaste veckan har jag typ inte sovit. Jo, jag har sovit, men ack så dåligt. Vrider och vänder mig, av och an. Kan plötsligt inte andas, så jag måste upp och ta min astma medicin, så kör maken i gång tvättmaskinen mitt i natten så vaknar man av det. Suck och stön. Vad är det för fel? Jag somnar inte särskilt tidigt heller. Mycket märkligt, för jag brukar somna väldigt ovaggad senast runt 22-tiden.

Några teorier har jag dock..:

1. Kanske håller på att bli förkyld (igen och så här länge...? njää kanske inte ändå)

2. Lite stressad över att inte veta vad som händer jobb-mässigt efter nyår..? Kanske, men jag KÄNNER mig inte så stressad. Fast visst tänker jag på det.

3. Kanske är det lite mycket på jobbet (fast jag älskar det och tycker det är väldigt roligt!) och jag får svårt att varva ner? Ja... Mycket möjligt.

4. Eller så är det min envetna axel som stör mig. Den är fortfarande inte helt bra, även om den är bättre. Dessutom har jag numera mer eller mindre ständig träningsvärk i rygg/axelpartiet av all träning jag kör. (Min sjukgymnast har beordrat daglig ryggträning). Kanske kan vara en liten del av problemet.


Hur som helst så är jag trött på att inte kunna sova. Haft sprängande huvudvärk hela dagen, förmodligen pga sömnbrist. Så i natt hoppas jag unna sova lite bättre...

I morgon är det fredag och fredag means ledigt! Ska försöka orka med lite roligheter! Till exempel fixa barnens paketkalender... :-)

På återseende mina fina!

onsdag 16 november 2011

Våga älska julen!

Jag älskar  julen. Jag älskar pysslet, baket, maten och framförallt myset och stämningen. December blir något alldeles speciellt just för att det är jul. Annars skulle det ju liksom bara vara en mycket mörk månad!

Därför börjar jag ledsna ganska så rejält på allt gnäll om julen. Man gnäller på julhysteri, julklappshysteri, bortskämda ungar och julstress. Man gnäller på att varuhusen börjar med julskyltningen för tidigt, det är för mycket eller för fel. Hela tiden detta gnäll. Till och med tidningen Amelia Jul börjar bli en aning tröttsam då det de senaste numren har handlat så mycket om julstress, hysteri och att fly julen så jag börjar undra varför de ens orkar fixa en sk "jultidning". Ska man ändå bara gnälla över julen så kan det väl få vara!




Jag börjar så sakteliga undra om julen uppfattas som stressig mycket för att det är så media väljer att vinkla det? Tänk om media skulle vinkla alla nyheter om julen som att äntligen tid för ro, för mys, för glögg i soffan efter jobbet. Visst kan man absolut sänka ambitionerna och allt behöver ju verkligen inte vara hemlagat, huset behöver ju inte alls vara i tip top.




Handen på hjärtat, finns det verkligen fortfarande folk som ogillar julen och bara ser den som ett stressmoment och ändå på fullt allvar fixar en jul enligt konstens alla regler helt utan hel och halvfabrikat? Nä, det tror jag faktiskt inte. Vi är många som älskar julen, men bara för det behöver det ju inte vara perfekt allting. Jag har inga problem med att köpa lite färdigt, men det mesta gör jag faktiskt själv. För att jag VILL och för att jag tycker det är ROLIGT. Jag tycker om att klura ut fina julklappar till min familj och vänner. Att slå in fina paket och försöka komma på den perfekta gåvan. Jag tycker OM att pynta huset med adventsstjärnor och röda gardiner. Jul är enbart mys och roligheter för mig. nej, fram för mer positiv rapportering om julen!



Allt blir faktiskt vad man gör det till. Har man inställningen att det bara blir hysteri och stress och kaos, japp, då är det precis så det blir! Men väljer man att fokusera på det som är bra, och kanske faktiskt strunta i resten, då kan det verkligen bli precis så där mysigt och härligt som man kanske innerst inne alltid hoppats!


lördag 12 november 2011

Att älska människor

Det har väl knappast undgått någon att jag är kristen? Vad innebär det, rent praktiskt, för mig? För mig innebär det att jag vill vara "Guds förlängda arm" på jorden. När jag ser att någon mår dåligt vill jag på något sätt hjälpa till. Att hjälpa till kan vara att lyssna istället för att fördöma. Att uppmuntra och peppa istället för att vända ryggen till. Jag kanske misslyckas ibland, men detta är i alla fall min strävan och mitt mål!

Det står ganska tydligt i bibeln att vi ska älska vår nästa så som oss själva. Det största budet som Gud har gett oss är att älska varandra. Det innebär inte för mig att jag ska bedöma om någon är värd min uppmuntran. Alla mår bra av ett uppmuntrande ord. Alla mår bra av att få prata av sig när de har behov av det. Min uppgift på jorden är INTE att avgöra om någon handlar rätt eller fel. Min uppgift är att vara ett ljus, en medmänniska.

För några år sedan var det populärt bland kristna ungdomar att bära ett armband där det stod: WWJD (=What Would Jesus Do). Tanken med det var att bli påmind i de vardagliga situationer man möter om att tänka: Vad skulle Jesus ha gjort? Det finns många exempel i bibeln på hur Jesus handlade. Till exempel; När människor stod och ville stena en kvinna för att hon hade begått äktenskapsbrott. Vad gjorde Jesus då? Dömde han henne? Vände han henne ryggen och tyckte att hon förtjänade att bli fördömd? Nej. Han sa till de som stod runt om kring att den som är utan synd, kan kasta första stenen. När ingen kastade någon sten, sa han till henne: Är det någon här som fördömer dig? Hon svarade nej, då sa Jesus: Inte heller jag dömer dig. Gå och synda inte mer. (Enligt den tidens lag var det dödsstraff genom stening för den typen av brott).

Man kan säkert tolka denna händelse på flera sätt. Men min tolkning är (i dag stenar vi ju inte folk som vi tycker gör fel) att man kan likna stenarna som människorna ville kasta på henne vid förtal och fördömanden. Att vända någon ryggen när man tycker att denne gjort fel, att prata illa om den personen och döma denne för något. Det är i mina ögon att kasta sten. Går man då tillbaka till den kristna kärnan: Att vi ska älska varandra. Så blir det tydligt för mig hur man ska hantera situationer som dyker upp. Vem gör inte fel ibland? Vissa fel kan tyckas vara värre än andra, men är det vår sak att avgöra det? Kanske dags att vi börjar se personerna bakom handlingarna. Kanske är det dags att vi börjar bry oss om varandra på riktigt. Kanske är det dags att åter igen sätta armbandet på vår handled: WWJD och verkligen fundera på vad det innebär. Här. I dag. Alltid.

Amen.

fredag 11 november 2011

Fler önskningar...



Ååå denna väska hittade jag när jag kollade in keros sida igen!! Den skulle jag inte heller bli så ledsen om någon liksom slängde efter mig. Äkta skinn och i en perfekt storlek för att använda till jobbet. Jag behöver ha plats med både matlåda, en stor kalender, två telefoner, två par nyckelknippor, plus ett stort kollegieblock och en massa annat jox. Denna skulle bli VÄL använd och förmodligen hålla i flera år! Men men, dyr som sjutton. Men önska kostar ju inget!