Efter regn...

I mitt förra inlägg kanske man kunde skönja ett visst motstånd i löpningen. Det var verkligen riktigt kämpigt. Så för att jag inte ska tappa motivationen helt tog jag helt medvetet ett lite längre uppehåll än jag brukar.  Istället för att springa igår, som jag hade tänkt, tog jag det väldigt lugnt istället.  Blev en massa bak och matlagning. Tyvärr var mitt humör uselt och jag tror att det nog var irritationen från senaste löpturen som hängde kvar.

Men i dag är en annan dag. Planen var att om jag inte längre kände någon träningsvärk så skulle det bli en morgontur. Sagt och gjort. Ska erkänna att det var ganska motigt innan jag kom iväg. Men ut kom jag.

Det tog inte särskilt lång stund innan jag riktigt på riktig njöt av turen!  Strålande sol,  typ ingen människa ute, fågelkvitter istället för musik,  och det kändes inte alls så jobbigt som de tidigare turerna i veckan! Tog turen över klerebo som om jag springer raka vägen hem efter själva rundan blir 8 km, men idag la jag till en sväng runt attarpsdammen också.  Då blev det 10,3 km.  Nöjd!

När det blir såhär måste jag ju genast analysera vad det beror på.  Kan säkert finnas många bra förklaringar men jag tror framför allt att det beror på tiden på dygnet. Jag är en morgonmänniska, vilket såklart innebär att jag är morgonpigg.  Det är inget offer för mig att gå upp tidigt egentligen,  oavsett vad det gäller.  Så,  morgonturer är nog det som passar mig bäst.  Sen vet jag ju att vi alla har våra ups and downs. Nu hoppas jag innerligt att det är mest ups framöver för min del.

Efter turen i morse blev det frukost i solen på vår trappa.  Som jag längtat!

Älskade vår! !!