Sommarlovet som aldrig tar slut

Sommar är härligt. Det är så mysigt med jordgubbar och grädde, ljusa kvällar, grönska på kläderna och glass i stora lass. Men. Ja, jag säger MEN. Det kan bli för mycket av det goda. i alla fall i dennna mammas värld. När vädret är sådär labilt som det allt för ofta är i just Sverige. När barnens kompisar är bortresta och syskonkärleken börjar göra sig allt för påmind. Då mamman i huset känner att hon haft en väääldigt lååång semester (jag har varit ledig i drygt 5 veckor  nu). Då fick gärna skolorna börja igen. Då blir lilla jag rastlös. Känner mig nästan lite avundsjuk på Tomas som får åka och jobba. Jag är en social person. Jag vill träffa folk, umgås, prata och göra nytta. Visst är barnen lite sällskap (utan dem så hade jag nog klättrat på väggarna vid det här laget!), men det är inte riktigt samma sak. Visst har jag vänner. Men jag känner ungefär som mina barn. Kompisarna är ju bortresta hela tiden! Tur då att jag sökt nytt jobb. Nästa år blir inte sommaren lika lång. Då kommer jag förhoppningsvis ha en normallång semester. Sen får jag sätta tänderna i jobbet igen. Hade min man också haft lika lång semester som jag, då hade det ju förståss varit en annan sak. Då hade man ju kunnat åka iväg nånstans, göra lite roliga utflykter.

Utflykter ja. Jag har försökt hitta på utflykter (för att lindra både min och barnens rastlöshet). Men när man har tre barn i helt olika åldrar och helt olika intressen så är det alltid nån som är missnöjd. Då är det lätt att känna stor sympati för alla ensamstående föräldrar som har det så för jämnan. För visst är det väl så, allt går lättare när man är två.

Denna frustration innebär inte att jag inte älskar mina barn, om nu någon trodde det. Jag älskar dem var och en. Jag tycker väldigt mycket om att hitta på saker med dem. Men som sagt, det blir väldigt mycket gnäll och en väldig massa matlagande och en väldig massa fixande med picknickar. Man kan faktiskt ledsna på allt runt omkring. I början av sommaren är motivationen och inspirationen på topp, men i takt med att dagarna går, regnet öser ner och rastlösheten kommer krypande så trappas inspirationen till matsäcksfixande dramatiskt. Sen kan det säkert också ha att göra med att jag faktiskt älskar mitt jobb. Jag gillar utmaningar och nu längtar jag tills jag får börja på mitt nya jobb som skolsköterska i Jönköping. Att få ett nytt jobb innan en 8 veckor lång ledighet, det är ju nästan tortyr!!! Jag har ju redan jobbat en termin som skolsköterska och det är verkligen ett jobb jag brinner för. Jag älskar det!! Så jag har nog ganska höga förväntningar inför hösten, om man säger så.

 I dag var det fint väder och det rådde stor oenighet kring vart vi skulle bada OM vi nu skulle bada. Så det blev inget bad. Det blev en tur till stan istället. Till en lekpark som var jättekul i ungefär 30 minuter. Sen hade alla ledsnat. Så denna dag spenderades mest hemma, den med. Men lite bilder blev det i alla fall! Och säga vad man vill om Jönköpings nya lekpark, men den är verkligen cool! Hade mina barn bara varit lite mindre så hade de säkert kunnat leka där i timmar! Härligt att man i Jönköpng satsar på bra lekplatser för barn. Sånt gillas! Skarpt!

Cementväggarna runt om lekplatsen var nog mest populära. Hos mina barn. :-)

Stor lekplats med något för alla.

Lekplatsen ligger strax utanför bostadsområdet Kålgården i centrala Jönköping. Den har klätterväggar, klätterställningar, gungbrädor, lite andra varianter av gungor och stora fria ytor. Allt på ett område som är mjukt att gå på.