tisdag 17 april 2012

Sjukstugesysselsättning

Det finns i alla fall nåt positivt med att vara förkyld (men det är det enda!) och det är att man hinner läsa lite mer än annars. Under dessa dagar har jag läst ut boken "Vecka 36" av Sofie Sarenbrant. 



Vad tyckte jag då om denna bok? Jo, jag gillar ju kriminalromaner och detta är inget undantag. Jag gillar hur man inte bara följer polisens eller journalisternas sida av historien utan även får del av alla inblandades tankar och känslor. 

Hon beskriver sorgen, rädslan och saknaden på ett mycket trovärdigt sätt. Dock tycker jag nog att intrigen kanske var lite för banal. Eller, jag vet inte, jag tycker inte att det blev sådär jätte spännande någon gång, dessutom var det givet vem "The bad guy" var ganska tidigt i storyn. Kanske därför den inte kändes så spännande. Men, den var ändå helt klart läsvärd och stundvis riktigt underhållande. Men den kommer inte i närheten av samma klass som Camilla Läckberg. 

Vilket så klart leder mig in på nästa bok jag hunnit läsa. Nämligen Änglamakerskan av Camilla Läckberg.

 

Denna bok gillade jag verkligen. Gillar att man redan känner många av karaktärerna (vilket ju är styrkan med en kriminalserie). Men jag tycker också om hennes sätt att berätta en historia ifrån två håll. Både nutid och dåtid. Tills dåtid och nutid möts. Det gör historien mer intressant och klurig. Även här hann jag lista ut ganska snart vem som var skurken men eftersom denna historia hade flera "mysterier" så blev den ändå riktigt spännande och intressant hela vägen. Så, har du läst något av Camilla tidigare och gillat det lär du inte bli besviken denna gång heller. 

Förkylt!

Det här med att tänka sig frisk, som många förespråkar. Det fungerar inte. Jag blir faktiskt uppriktigt förvånad när jag själv blir sjuk. För jag har någon slags övertro på mitt eget immunförsvar och jag blir aldrig sjuk. Tror jag. Så om detta med att tänka sig frisk skulle fungera, då skulle ju jag aldrig bli sjuk. 

Nu har jag då haft årets förkylning. Med facit i hand brukar jag ju åka på nån släng med förkylning på våren, så jag borde ju inte bli så förvånad. Men likväl blir jag fruktansvärt irriterad! Jag har inte tid eller lust att vara sjuk, kanske därför som jag så intensivt förnekar för mig själv att jag kan bli sjuk. 

Nu har jag varit ordentligt förkyld i ett par dagar, och jag ska väl inte gnälla, för jag mår redan bättre. Men två dagar med feber får en verkligen ur gängorna. Mest frustrerande är det ju att det slår till precis när man kommit i gång med träning och sund kost. Men kanske beror det på att jag i vanlig ordning tar i så det spricker. Jag blir så hög på träningsendorfiner att jag liksom inte vet när jag ska låta kroppen vila. 

Kanske därför som kroppen reagerar med fökylning och feber så jag blir TVUNGEN att vila. 

Nu återstår bara att fundera ut hur jag ska komma igång igen. Tänkte börja med en lättare promenad till ICA i dag. Sonen fyller 10 år i morgon och han förväntar sig nog en tårta, eller så. Sen får jag se lite. Egentligen vill jag köra lite styrka imorgon, borde väl gå bra om jag tar de lite försiktigt? Alternativt kan jag kanske köra lite yoga. På torsdag får det bli promenad igen och på fredag borde jag ju definitivt kunna köra lite redig styrka. Ja, så vilar jag i helgen. 

Så, det är planen för nu. I väntan på nya inlägg bjuder jag här på ett par härliga vårbilder som jag tog under enlångpromenad i helgen. På återseende!




måndag 2 april 2012

Frustration!



Jag har kommit in i ett stim. I en känsla där kroppen riktigt skriker om att få ge sig ut och springa. Svala vindar mot kinden. Svetten som rinner. Den sköna känslan i kroppen efter ett härligt joggingpass. Piggheten och energin som det ger. Känslan av fräsch-het. (Finns inget bra ord på svenska för freshness).

Men. Ja, det finns ett aber.

Mina benhinnor. Som de bråkar med mig!!

Det började med mina nya skor. Som jag envist fortsatte tro på. Trots massiv smärta efter varje runda. Tillslut fick jag ge upp och inse att nej. Skorna var verkligen inte mina löparkompisar. De var sanden i sängen när man vill sova. De var hemorojderna i rumpan på min löpning.

De gav mig benhinneinflammation.

Så, jag byter skor. Säga vad man vill om Löplabbet, men de har en nöjd-kund-garanti som heter duga, så ja fick byta skorna, trots att jag sprungit med dem ute vid flera tillfällen!

Så nu har jag ett par skor som jag tror fungerar mycket bra. Mina besvär förvärras i alla fall inte i dem. Dessvärre heter ju boten mot benhinneinflammation; vila från löpning.

Addera detta med det första stycket i det här inlägget.

Vad får man då?

Frustration!